Focus

Ja du Sandra. Jag vette tusan om jag ska vara lite besviken på dig ;)
När jag skaffade Focus ville jag ha något att verkligen sätta tänderna i (självklart inte bokstavligt). Hunden jag har fått är i det närmaste otrolig. Jag har inte så mycket att jämföra med, och jag vet att han säkerligen kommer att få perioder så man funderar om någon har bytt ut honom, men nu är han... ja, helt underbar.
Här är några anledningar varför han slår mig med häpnad!

1.Jag har testat slalom med honom 3 gånger, varav den 3e var idag. Går jag bredvid honom på hans högersida och har sagt slalomkomandot så går han själv de 6 pinnar jag ställt fram!!! Utan hjälp!!

2. Inkallning är han inte långt ifrån att hitta position någolunda bra helt själv, och det är efter bara några försök.

3. Han är rumsren. I alla fall när vi är hemma. Är vi borta ger jag inte honom en chans än att gå till dörren eftersom att jag inte vill att han ska kissa inne hos andra.

4. Han har en av- och påknapp som är knivskarp. Går vi in så är det lugn lek för (jaja, inte jämt kanske, men 90%) och ute är det race som gäller om jag inte tränar med honom.

5. Går att avleda hur enklet som helst om han sett någon människa/hund han vill gå fram till.

6. ÄLSKAR människor. Han vill bara pussas med alla han för chansen på.

7. Leker anpassat. Är det en försiktigare valp han har framför sig så leker han lugnt. Är det en tuff terrier så kan han nog sätta emot lite extra.

8. Han har till och med börjat visa lite mystendenser. :)

Den enda som jag kanske har en negativ åsikt om är när han binds upp när jag ska träna med Fritz. Det är riktigt jobbigt, men som sagt, jag har gett mig fan på att det ska gå!

Här är en bild på honom när han fyllde 4 månader. Behöver fortfarande träna på att ställa upp honom, men ni får ta det för vad det (jag) är.



Tack så mycket Sandra. Han ger mig väldigt mycket glädje och skratt, och ihop med min farbror så är det en perfect match även om de är olika som natt och dag.



Nog med snack om Focus. Idag upptäckte jag en mindre trevlig sak. Jag tävlade agility den 4e aug. Idag när jag öppnade min garderob så luktade det ruttet, mögel och andra liknande trevligheter. Det visade sig att i västen jag hade hängt in i garderoben låg det en påse med gammal korv från tävlingen! Fy fasen vad det luktade illa. Fick vädra mina kläder också. Huvva. Måste vara bättre på att tömma fickorna hädanefter.

Första snön!

Idag kom den, eller säkert inatt. När jag skulle ut med jyckarna låg det ett tunt tunt lager med snö på asfalten. Jag studerade noga Focus reaktion, men fick inget tecken på att han ens märkte att det var nått på marken. Blev lite besviken.
Men sen efter en rusch plus tvärnit kom han på att det blev små högar av det vita när man tvärstannade. Och det kunde man äta upp!! Så hela morgonpromenaden har bestått att sprinterturer och tvärnitar :)

Nu ska jag fortsätta med min hemtenta. Har redan gjort 5/7 frågor på 1,5 dagar och den ska vara inlämnad på tisdag, så jag känner ingen stress :D

Playdate

Joanna skulle åka ner till Dalarna i bil med sin nykomling goldenvalpen Cosmo och ville att hans kulle vara lite trött. Så jag tog med mig mina jyckar och Katja sin rödtott till en fotbollsplan på universitetet och släppte lös kavalleriet.

Ni kan observera Fritz antenn på svansen. Han bli alltid stel när det är nya hundar, men han betedde sig bra ändå tycker jag. Han är ju inte så mycket för att leka.

Jag tog kanske 60 bilder under den timmen innan kameran dog, så ni kan får några stycken att titta på i alla fall.


den här bilden är mest för att man ska få se lite proportiner på honom.


Ursäkta, men vad har jag skaffat mig egentligen :D



Så här såg det oftast ut. Focus och Zindra röjer, Cosmo tittar på och Fritz leker tv-antenn med svansen.





Sötaste Cosmo


Tycker det är så roligt att man ser där han är tandlös :)


Cosmo är nästan 4 månader, Focus 4 och Zindra 5 :)



Cosmo lurpassar i gräset


Min älsklingsräv!



Hundviskarn Joanna

Ingen kommentar :)

Ja, hur ska jag börja egentligen. Jag är en öppen människa, kanske därför jag skriver det här, men jag tycker att det är så sjukt roligt (nu i efterhand). Gårkvällen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Men jag kör väl historian från början. (Ha i åtanke hela historian att jag inte druckit en droppe alkohol).

Besöket kom som väntat och vi hade riktigt trevligt. Så trevligt att besöket fick stanna över natten. Min kära rumskompis Maria hade lovat att hålla sig borta på kvällen och var därför inte närvarande.
Klockan var väl ungefär halv 2 när hon entrade dörren till lägenheten och fick genast två skällande vakthundar mot sig. Jag hade nämligen glömt att stänga dörren till mitt rum som jag alltid annars gör på kvällen.
Instiktivt så KASTAR jag mig upp från sängen och rycker tag i täcket och springer med detta och i övrigt enbart iklädd trosor för att hejda mina vilddjur. Nåja, ingen skada skedd. Sätter mig på sängkanten och känner hur jag får VÄRLDENS blodtrycksfall och börjar må rätt illa. Jag hör att Maria går in på toan och börjar låsa. Det var ungefär då jag kände jag var tvungen att vara FÖRST dit!
Slänger på mig en sidenkimono runt axlarna och skriker nått i stil med "UT FRÅN TOAN MARIA!!!"
Snällt så kliver hon genast ut och i mitt förvirrade sinne har jag fått för mig att jag ska göra Nr 2 istället för att kräkas, så jag drar ner trosorna och sätter mig på toan....... trodde jag..
Istället så ligger jag avsvimmad på golvet med både Maria och besöket över mig och försöker ta reda på om jag fortfarande lever. När jag väl fått ur mig att jag i alla fall är vid liv hör jag Maria den sötnosen som är så artig "hej, det är jag som är Maria förresten" till besöket (som förövrigt träffade Maria för första gången i kalsonger eftersom han bara rusat upp ur sängen när han hörde min duns.)
Så där ligger jag med trosorna på halvkant (de hade jag tydligen hunnit halvvägs med) och kimonon uppfläkt och blottar brösten och jag har en kille som jag inte känner speciellt bra och min stackars rumskompis över mig, samt att jag har två hundar som tycker att det är skitroligt att matte vill leka mitt i natten! Väldigt sårbar situation.
Inte nog med det. Då började jag må dåligt igen. Slänger mig över toalettstolen och kräks.
Efteråt satte jag mig på locket och hade huvudet så låååångt ner jag kunde, men blodet kom inte tillbaka till huvudet. Jag var likblek och kallsvettig. Tänkte tyst att nu får någon snart ta och ringa en ambulans för nu dör jag snart. Efter kanske en kvart kände jag mig stark nog att resa mig och lägga mig på golvet istället. Där låg jag ytterligare några minuter innan jag kvicknade till helt. Besöket skötte sig utmärkt och strök håret ur ansiktet och frågade lite då och då hur jag mådde.
Sen tillbaka i sängen så blev det hela lite pinsamt för mig eftersom att jag inte mådde tillräckligt bra för att bry mig just under själva händelsen. Fnitterattack. :)

Anledning till att det blev så där tror jag var en blandning av att jag vid den tidpunkten inte hade ätit på 10,5 timme, var i djupsömn, panik för att jag hade öppen dörr, förstod inte riktigt att det var Maria som kom och inte någon inbrottstjuv och att jag vill uppfostra mina hundar och hinna stoppa dem innan de hinner fram till dörren.

Nu i efterhand har jag skrattat sönder mina magmuskler och har kramp i mungiporna av allt flabbande när jag berättade det för mina klasskompisar (de närmaste). Jag ser bara allting framför mig. Stackars besöket som har en puls på 300 och Maria tror att jag har dött, ligger där och blottar mig för den som vill se och ser ut som ett spöke med två hundar som vill pussas med mig.

Ja, vad ska jag säga? :) Det blev inte riktigt som jag tänkt mig :) Jag hoppas jag inte gjorde ett alltför dåligt intryck på besöket och att bilden av mig på golvet inte kommer att förfölja honom resten av sitt liv =)

Kärt återseende

Igår hälsade min kompis Patrik från Ljusdal på mig. Historien med honom började när jag var 16 (dvs 6 år sedan). Jag var då en lunarstormtönt och hittade honom och några kompisar där och vi började prata evigheter i telefon. Ett regelrätt internetragg (fast iofs var det hans kompis Nils jag var intresserad av).
Nils och Patrik kom och hälsade på mig lagom till Piteå dansar och ler när jag var 17 år. Efter det har jag och Patrik hållt kontakt. Varit ner till Ljusdal två, eller om det var tre gånger och hälsat på, och Patrik har dykt upp på lite alla möjliga ställen. Pratat i telefon i timmar, och även om vi inte hörts av på 2 månader ibland är det som om vi hördes igår när vi väl pratar.

Nu jobbar han uppe i Vindelstrakten och skulle laga lastbilen här i Umeå, vilket resulterade att jag fick mig några timmar med honom. Lustigt att även om vi inte setts på över ett år nu, så jag vi ändå så avslappnade med varandra. Precis som om vi var med varandra dagligen. Det var riktigt roligt att träffa honom igen, så jag hoppas att hans lastbil går sönder snart igen ;).

Idag har jag tagit tag i Focus skällande när han är uppbunden, för jag SKA lyckas med att få honom tyst och lugn medan jag och Fritz tränar! Jag har gett mig fan på det!
Så i morse stod jag bara 1,5 meter från Focus och kastade boll och bara lekte med Fritz och han skällde som en galning bakom mig. Belönade direkt och lugnt när han var tyst. Det gick faktiskt lite lite bättre. Marginellt, men jag ser det som ett stort steg framåt. Känns bättre om jag leker med Fritz eftersom att det inte stör någon direkt träning.

Sen satte jag ut lite slalompinnar på gården och körde 4 pinnar med Focus. Han fattar nästan vad jag förväntar mig av honom nu. Vi ökar %-en av de gånger han gör rätt till kanske 80%.
Tog ut Fritz och så fort jag satte honom i fotposition blev Focus galen. Stod bara och väntade ut honom. Kan vara bra för Fritz med passiv kontaktövning också.
Till slut var han faktiskt tyst hela tiden när jag och Fritz var stilla, men så fort vi började röra på oss började han om igen.
Men återigen så blev det lite lite bättre efter ett tag. Avbröt träningen då och busade lite med båda två. Körde lite slalomingångar med Fritz och Focusen fick testa på 6 pinnar bara för att kolla, och jag tyckte att det till och med gick bättre än 4 pinnar. Körde 4 varv, varav han fixade 3 galant och det 4e med lite mer hjälp :) Jag blir så stolt över honom. Hjälper honom inte annat än med kroppen heller, så att han inte följer någon godishand.
Bättre på "stanna kvar" har han också blivit.

Det här blir nog bra det. Jag har jobbat till mig en stjärna och en var det redan från början. :) Så en guldstjärna till mig själv också för att jag har fått bättre tålamod :D

Ikväll får jag besök, önska mig lycka till ;)

Skön dag!

Idag har jag inte gjort många knop. Hade en enklare redovisning på förmiddagen och ni på eftermiddagen så följde jag med Jenny och Rask ut till klubben för att träna lite. Fritz och Focus hade vilodag eftersom att det blivit ganska mycket träning för dem på senaste, men följa med och hjälpa lite kan man ju alltid :)

Jenny körde lite uppletande och så gömde jag mig i skogen för att bli hittad.

Han uppför sig alltid bra när jag är med så jag vet inte om jag litar riktigt på det Jenny säger om att han är lite ofokuserad ibland ;)

Här är i alla fall lite bilder. Bad Jenny ta på mig och hundarna också så det syns att de faktiskt har en matte också =)


Familijen :)


Rask ska söka leksaker


Väntan mellan söken


Focus är nästan lika stor som Rask som är ca ett år =)


Suddig bild, men jag tyckte det var så kul att jag fångade Focus mitt i hoppet =)


Återigen en suggid bild, men det är inte så lätt när jag har en dålig kamera och de springer så fort =)


Bus med Rask

Utgång på NH och första vinterträningen

Jag och Sanna drack lite vin igår och pratade om livets allvar, gjorde oss fina, och cyklade i spöregnet till NH där vi har tänkt ta en öl och sen gå vidare till Corona. Vi satte oss vid ett bord med var sin kall och pratade ännu mer.
En kille kom och frågade om vi ville göra sällskap med honom och hans kompisar, vilket vi gjorde eftersom att vi är så artiga. Vilket trevligt och roligt gäng det var! Sånt där kan jag tycka är jättekul. Att bara fråga så där och så blir det klockrent! Sen att 2 av de 4 bodde på Nydalahöjd också var rätt kul.
Blev faktiskt lite småförtjust i en av dem.

Jag tog det väldigt lugnt med alkoholen eftersom att vi skulle frakta alla agilityhinder till Vindeln (ligger 5,5 mil utanför Umeå) dagen efter, dvs idag. Allting gick väl i stort sett utan större problem och vi körde vårat första vinterpass i ridhuset.
För mig och Fritz gick det väl lite sådär.. Han var så sjukligt taggad att han inte lyssnade alls utan bara tog det hinder som var närmast i en rasande fart i början. Sen efter han lugnade han ner sig och blev riktigt följsam faktiskt. Då är det roligt vill jag lova!
Gansterhunde Focus följde också med, och givetvis skällde och gnällde samt ylade han allt vad han kunde i början. Han lugnade ner sig lite efter ett tag, men det ekar ju så mycket i ett ridhus och jag höll på att tappa besinningen, så jag tog in buren i ridhuset och täckte för den och vips så blev det tyst på lillskiten =) Då la han sig ner och somnade med en gång.
Jag tog faktiskt ut honom och körde medan Fritz vilade. Jag lägger ner pinnarna på marken på hindrena för att han ska lära sig att det är mellan stöden och över pinnen han ska, och så kör jag lite tunnlar. Det roliga är att även om det inte är mer än 2-3 cm höga hinder så tar han som ändå ett skutt över dem :). världens raketfart genom tunnlarna och man ser att han tycker att det är roligt.
Tränade lite stanna kvar. Gick förvånansvärt bra med tanke på att det var så mycket liv och spring på sidan om.
Sen så tog jag lektion ett med slalom. Det gick faktiskt. Han gjorde ändå rätt 50% av gångerna på ett 4-pinnarsslalom. Jag tycker att man ser på honom att han blir stolt när han klarar. Han lyser som upp på något konstigt vis. Får fortsätta nöta lite här hemma också så får vi se hur det går nästa träning om ca 3 veckor.

Nu är jag helt slut och önskar att klockan var läggdags!

Ska kanske berätta också att nu när Focus fyller vecka, så väger han 12.1 kg, har tappat 7 tänder, älskar alla människor och hundar, och är klassad som rumsren i hemmiljö :)

Guldstjärnan Carin Nylander-Nygren!

Vi har en kvinna i Umeå BHK som är helt otrolig!! Hon är med och arragnerar, engagerar, fixar, donar, tar tag i saker och tar bilder på varje tävling. Jag hade ingen aning om att hon hade tagit så många bilder på mitt lilla stjärnskott.
Igår kväll fick jag mailat bilderna från sommarens tävlingar och träningar och jag fick mig mer än ett gott skratt. Så tack så hjärtligt Carin!! Du är mer än guld värd!
Focus må vara söt som socker, men inget slår faktiskt min lilla fladdermus!
Som ni ser på bilderna där han hoppar så han han ingen vidare hoppteknik (framförallt syns det på hoppet genom däcket där an oftast blir hängande en liten stund också), så det är ett litet under att vi tagit oss såå långt som vi gjort. Mitt hjärta svämmar över för min lilla gubbe när jag ser det här, så ta er tid och NJUT!!

Tand nummer fem!

Han kanske inte växer i storlek så fort, men tänder tappar han på löpnande band. Nu tappade just tand nummer fem. Min stora pojke!

Viltspårade idag också. Focus fick ett eget spår idag. Jag velade lite om jag skulle göra det eller inte eftersom att jag vill köra vanligt spår med honom sen, men eftersom att Fritz kan skilja på det så kanske Focus också kan.

Fritz har nog aldrig gått så dåligt sen han fattade grejen med viltspår. För det första var han omöjlig att rasta innan. Han ville bara tillbaka till spåret (som hade legat i 5,5 timmar). jaja tänkte jag och gick ändå.
Spårstarterna går inte så bra för oss i vanliga fall, men nu gick det åt skogen, eller rättade sagt tillbaka ut mot vägen igen. han snurrade bara runt en massa varv. Fick börja om helt och hållet och försökte vänta ut honom men det gick inte. Visade honom spåret igen och då satte han igång.
Efter ca 30 meter stannar han och kissar!! Jag röt med mig argaste röst och ryckte till i selen! Sånt där tolererar jag INTE när det ska jobbas!
Visade honom spåret igen, och då gick det hur bra som helst! Sen när bloduppehållet kom spårade han ca 8 meter av det sen tittade han jätte olyckligt på mig. JAg trodde att det var för att han inte visste vart han skulle så jag ignorerade honom. Då vek han av från spåret totalt och satte sig och bajsade.... ja, vad ska jag säga, det var ju mitt fel. Jag skulle ju ha rastat honom långt borta från spåret från första början..
Jaja, efter det så gick han mycket bra igen, hittade spåret i bloduppehåll även om han haft en liten paus =)

Focus däremot.. Sikken stjärna! Hans fick ligga i ca 30 minuter kanske och han luktade så noga noga på första blodet och slickade upp allt, sen förstod han allteftersom att man skulle gå framåt. Gick sina 30 meter hur bra som helst! Sen när han väl kom till klöven blev han nog så till sig att det var nära att han började springa och sprang över den och en massa cirklar runt, men vilket lycka när han hittade den! Svansen i 110 =) Kul ändå. Han kanske får gå anlagsprov till våren/sommaren han också =)

Nu är min mamma här och hälsar på över dagen/natten. Vi har käkat renstek och mandelpotatis och kladdkaka till efterrätt :) Sen hann vi dela på en flaska vin också. Känns som en bra uppladdning inför tentan imorgon ;) Focus tycker det är störtroligt att busa/bråka med mamma och jag tror inte att hon tycker något annat heller.
Fritz blev helt tokig när han träffade henne och hade det längsta hälsningsil jag har vairit med om, men nu håller han en rätt låg profil :)

Nu är det Greys anatomy!!

Blogguppenbarelse

Nu medan jag pluggar/väntar på att vilspåret ska ligga har jag efter många om och men har jag lyckats fixa så att alla kan kommentera min blogg utan att behöva skapa ett konto. Kanske på tiden =), men jag har inte rikitigt fattat mig på det, men som sagt. Nu ska det fungera, så nu förväntar jag mig att fler tar sig tid och skriva en rad till mig =)

Pokerhaj och hunddagis

Idag var jag och Jenny återigen och tränade med hundarna. Idag på klubben. Rask har haft lite problem med hundmöten och sånt sen han blivit på hoppad några gånger (och tonåring), men idag skötte han sig hur bra som helst! Han är så fin! Dock så glömde jag inte kameran. Det var allt nedpackad i väskan, men vips så hade vi varit där i nästan två timmar och solen gått ner och då kändes det onödigt att plocka fram den. blir ju ändå så dåliga bilder då.
Körde lite agility med Fritz. Var faktiskt ganska länge sen nu. Han var peppad som få och sprang lite hur som helt. Jag fattar inte hur jag ska få honom kring en klurig bana när han bara hoppar allt som står ivägen. Kör bara snäva kombinationer så han inte ska kunna dra lika mycket framåt som jag velat i klass 1.
Sen var det dags för lydnad. Linförigheten som varit vårat störta orosmoln fungerar fint nu tycker jag. Inte perfekt, men fint! Ställande under gång körde vi också, den här gången med en kastad boll bakåt (att han fått ett boll-ha-begär på senaste veckan är ett av alla mirakel som händer med honom för tillfället). Gick mycket bättre faktikst, men ja.. det är svårt ändå att få honom att tvärnita.
Vi stötte på ett problem också, som jag egentligen visste sen tidigare, men nu visade det sig extra mycket. När han har legat på platsliggning ett tag så sätter han sig inte på komando när jag kommer tillbaka. Tittar bara på mig.. Tränade mest det sen på hela kvällen, så platsliggning kan han uuuutan problem =) det är sättandet som är kruxet.

Sen direkt efter (eftersom att det blev längre tid på klubben än jag räknat med) drog jag och doggsen vidare till Karl och Jenny för att leka pojkerhaj. Vi var 17 st som spelade för en 50-lapp var. Jag åkte ut ganska tidigt om det nu var någon som inte trodde det redan från början =)

Vi hade samtidigt hunddagis där. Focus, Fritz, Stella (blandis mellan newfoundland, schäfer, labrador och rottis, 11 månader), Alfons (DSG, 4 månader) och Doris (blandis med bland annar karelisk björnhund 4 månader). Behöver jag säga att det var livat?! =)
Hundarna hade jätteroligt, och till och med Fritz som kan vara lite tjurig och stel skötte sig över förväntan. Återigen ett bra exempel på att han är fenomenal på platsliggning var att jag la honom i köket och valparna hoppade över honom, slickade honom i mungipan och var allmänt stökiga runtomkring. Han rörde inte en fena förrän jag sa att det var okej *stolt som en tupp*
Sen fick jag anledning att vara ännu mer stolt över honom också när han faktiskt gick fram och hälsade på alla killar utan att rygga tillbaka alltför mycket.
Sen Focus älsklingen lekte så bra och försökte verkligen hinna till dörren när han var kissnödig, men det hann bli en liten pöl på vägen, sen satt han och väntade på att man skulle ta ut honom. Jag skulle faktiskt se honom (peppar, peppar) som rumsren när vi är själva i lägenheten. Blir det mycket annat så händer det att han glömmer av sig, men ändå! jag är skitstolt!
Allt som allt på så många valpar så blev det faktiskt bara 2 pölar och en halv skvätt fastän det var så mycket lek. Inte illa pinkat va?! :)


Här kommer lite bilder från kvällen (då jag faktiskt tog fram kameran som var i väskan)



Fritz vill som alltid egentligen mest hem



Lillfritz och Storstella



Någon som är förvånad att det var mest killar (14 av 17) som spelade?



Björn



Focus och Doris in action



Sötaste Alfons!


Här är en länk till en trevlig tävling också =)
http://tricolordogs.wordpress.com/

Lydnadsträning

Jag hade två korta träningspass med Fritz idag. Första körde jag med honom ensammen på gräsmattan nedanför oss.
Det gick faktiskt bra. Jag har ju börjat lite smått med momenten från tvåan också.

Fjärren. Förut förstod han inte att han skulle upp från liggande till sittande om jag inte stod just framför honom. Nu kunde jag förflytta mig två meter bort i alla fall, så det tar sig. Vi har ju lång tid på oss att träna, så vi tar det lite lugnt och provar bara lite smått.

Inkall med ställande. Vi provar lite smått. Jag springer baklänges och leker mest och säger stanna och fortsätter själv, och hör och häpna, han stannar efter bara två steg! Det blir säkert bra till man börjar träna det på riktigt. Ville bara ha en lite koll på hur säker han är så jag kan lägga upp träningen till senare.

Vänter om halt. Vi missade ju lite på det förra tävlingen, så nu har vi tränat ganska mycket sånt, och det har gett oväntat snabbt resultat. Han är mycket mer alert på hur jag rör kroppen (kanske för att jag tänker på det mer nu också).

Läggande och ställande kör jag lite hela tiden, och jag tycker mig se att det går snabbare på båda momenten, och jag försöker att inte titta bak, men det är så svårt när man tränar själv.

Inkallning. Kör vi mest för att han tycker att det är roligt. Han kommer i full fart och sätter sig 95% av fallen i en bra position.


Efter skola, middag och lite städning frågade Jenny med Rask om vi skulle träna lite. Jag kände att Fritz skulle ha lite mer att ge, samt att jag vill passivitetsträna Focus så vi drog iväg till en rätt stor gräsyta vid gamla ungdomspsyk.
Jag körde bara lite med Fritz för att jag redan hade kört honom lite. Enda som var lite klurigt för honom nu var när vi gick fot mot Rask och Jenny. Då tappade han ganska mycket fokus på mig, men efter några ordentliga belöningar när han tittade upp så var det ett mycket mindre problem.

Focus däremot... Herregud vad han kan gnälla och skälla!!
Jag band upp honom vid ett träd i närheten, slängde ut lite godis på marken så han skulle ha något att göra. Men så fort jag vände ryggen mot honom blev han galen. Jag försökte gå dit och belöna honom lugnt när han var tyst, men det funkade inte helt bra. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra, för det går verkligen inte att ha honom med då man ska träna Fritz. Först så skär det ju i hjärtat när han blir så där, sen så stör han min koncentration och träningen med Fritz bli lite lidande.

Får träna mer kanske.

Rask och Focus fick i alla fall leka lite efteråt och det var superkul att se dem. Rask är en blue merle hane som bor här på Nydala också. Så två fläckiga som springer runt i löven var en fröjd för ögat. Nu tog jag naturligvis inte med mig kameran, men nästa gång ska den banne mig med!

Taggad!

Tjoho! Jag fick tips av en bekant (Mats) som har en foxterriervalp (Brutus) om en utställning i Ö-vik den 9e november! Jag blev sjukt taggad. Jag ska givetvis anmäla Focus som den tävlingsnörd jag är. Mats och jag ska försöka ringträna lite tillsammans. Brutus är rätt översocial och står inte alltför ofta med 4 tassar i backen, och jag har ingen aning om hur Focus beter sig om man ska springa runt. Det ska i alla fall bli skitskoj!

Någon som har ett eller flera tips på hur jag ska föra mig och hur jag ska få honom att stå fint (vet ju nu att han inte ska stå så brett med benen :)

Nu började jag även fundera på om jag ska ställa Fritz också så han får träna inför den officiella två veckor senare. Det känns lite fjantigt att ställa en vuxen hund på en inofficiell, men gudarna ska veta att han nog behöver träningen.

Åååh vad roligt. Jag ÄR verkligen "crazy dog lady", så Sandra behöver verkligen inte oroa sig för att Focus kommer att bli understimulerad här uppe i Umeå =) Inte för att jag tror hon skulle skicka iväg honom så långt om hon trodde att han skulle bli det i och för sig =)

Kalas

Igår tog jag med mig hundarna och gick på stan lite för att miljöträna. Lyckades få med mig Patrik också som stöd. Allting gick nästan för bra (igen). Han tittar på folket men försöker inte springa på dem. Det enda som han blev lite döv av var duvorna. De såg ju så roliga ut! Sen fick jag 10 000 barnfamiljer som ville komma och klappa Focus också. Han älskar det! Pussas och pussas. Känns kul att människor är så lagomt intressant för honom. På håll är det inte så intressant, men när de väl kommer fram så är det jätteroligt!



Igår gjorde jag också ett försök att byta däck på bilen. Det hela resulterade i ett sommardäck i hallen. Jag fick verkligen inte lös muttrarna på de andra. De satt som berget och sen att jag har världens sämsta fälgkors (eller fälgpinne) gör ju inte saken bättre. Känns så surt att man inte kan klara sånt själv. Känner mig verkligen kass, men jaja. Jag ska tvinga brorsan som är här på besök att göra ett försök också.

Jag var även på 30-årsfika idag. Min käre vän Markus fyllde många år =) Vi åt världens godaste prinsesstårta, har aldrig smakat någon liknande. Eftersom att in ekonomi är lite skral just nu så bjöd jag honom på middag efteråt. Lite bakvänd ordning dock.
Huset serverade renstek med klyftpotatis. Gött som tusan. Ren är verkligen hur gott som helst!

Vi drog iväg till en gammal klasskompis (?) till Markus som hade korridorsfest. De hade även bryggt eget vin så det stod en 15 liters binge som det bara var att sleva i. Känner av huvudet idag kan jag säga. Jag hade annars jätteroligt. Kom ut på krogen också utan problem. Jag kommer aldrig att göra samma misstag som sist. Man måste helt enkelt ta att vakterna kan vara lite kinkiga.
Blev övertalad att först gå på NH. Är inte något riktigt fan av det stället, men i goda vänners sällskap så går det mesta. Jag smet dock över till Corona senare. Det är mycket mer folk där och sen en massa jobbarkompisar som man inte ser annat än i täckjacka annars. Riktigt trevligt.

Nu ligger jag i soffan och har virat in mig i täcket och känner mig allmänt slö. Hundarna ligger på varsin sida om mig och myser (ja, till och med Focus).

Sen funderar jag på om Focus har blivit minst i kullen helt plötsligt. Han vägde bara 12,2 kg. Iofs så har han ju gått upp nästan ett kilo sen förra veckan men jag hade väntat mig att det skulle vara mer när han har skjutit i höjden lite. Han är dock inte mager alls. Han är faktiskt riktigt lagom (i alla avseenden faktiskt).
Öronen kämpar vi med. Jag tycker att han får lite spetsigt ansikte när öronen ligger bakåt eller åt sidan så jag tejpar och tejpar, men det ser dock ut som att öronen kommer att vinna över mig.

På tal om vinster så är detta de rosetter jag och Fritz har samlat på oss under sommaren. Men tanke på hur knackligt det gick i början så är jag så himla nöjd med resultet!! Jag bryr mig inte om någon tycker att jag är skrytsam med att visa upp dem. Jag är bara stolt!

Redovisning, hundbus och städning

Igår hade vi redovisning för ett projektarbete som vi pysslat med de senaste dagarna. temat var miljöinformation och våran grupp valde att göra den på en skola och för några treor. Ingen i ivåran grupp har någon erfarenhet av barn direkt så vi kände att det kunde vara lärorikt att se hur de skulle uppfatta allting. Det var faktiskt riktigt svårt att komma igång eftersom att vi inte visste hur mycket de skulle kunna, eller hur mycket de skulle förstå av det vi pratade om. Vi valde därför ett ganska simpelt ämne som kompostering.
När vi väl kom dit så var det sååå roligt! Jag är ingen barnmänniska, utan tycker mest att de är jobbiga och besvärliga, men det här var faktiskt över förväntan. barnen frågade massor och verkade riktigt intresserade. Vissa frågor var väl mer eller mindre relevanta, men ändå. Jag trodde att de skulle sitta tysta och inte göra något, men de var helt med i matchen vilket gjorde att vi kände att det var jättekul!

Efteråt så gick vi hem till Katja och sammanfattade det hela. Focus och Zindra racade runt och busade så båda blödde i munnen och tänder trillade ut =) Nu har Focus tappat 4 st totalt. Eftersom att ögonen är röda på dem så ser de lite exra galna ut :)

Ett axplock från bilderna.






Matte vill också vara med och leka.





Fritz är less och vill hem.

Jag och Maria har förresten kommit på världens bästa system för att gå ut med Focus, om någon är på väg någonstans så tar den med sig Focus och skickar sedan upp honom i hissen själv. (Givetvis har vi lyssnat om han gnäller med stängda hissdörrar, men har han en pinne med sig så är det lugna gatan, ibland vill han inte komma ut ur hissen heller för att han är så upptagen med att flisa den). Då vinner man massor med tid och energi =) Man kan ju inte vara hur alert som helst =)

Idag håller jag på att städa också. Fast nu tog jag mig en paus. Jag håller på att städa i en massa papper och sortera bort saker, och sånt tar sån tid!! Ingen hundträning idag. Det regnar, är sjukt blött överallt och temperaturen ligger kring 4 grader. Dessutom så blåser det massor. Går man utanför dörren så får man brainfreeze i pannan för att det blir så blixtkallt med både vind, vatten och kyla.

Ikväll ska jag i alla fall till en gammal simmarkompis och fika och spela spel. Ska bli riktigt mysigt. Hennes tvillingsystrar Linda och Marie (som jag för övrigt förut trodde var en och samma person, Linda-Marie) kommer och hälsar på och vill se lite gamla ansikten. Då får de se mina nya också. jag tror inte att de har träffat Fritz ens.

http://www.ubhk.se/KM_resultat-2008.pdf
Här är förresten en bild på mig när jag kommnit trea på klubbmästerskapet om någon är intresserad (njuter fortfarande av vårat resultat därifrån).

Nåja, åter till städningen!

Jag kan inte hålla mig :)

Jag älskar maskerader och jag gör mitt bästa för att få mina klasskompisar lika taggade på det som jag till halloween.
Så jag beställde en dräkt även om jag inte får med de andra, så kan man i alla fall ha den någon annan gång... Till vilket tillfälle återstår sedan att se ;)

Viltspår

Idag la jag ut viltspår. Hade tinat tre klövar så jag la ett 300 meters och två 600 meters som fick ligga i 5-6 timmar.
Emma med bedlingtonsen Casper och Grynet hängde på sen när det var dags att ta spåren. Jag värmde upp Fritz med 300 meters. Hade lagt säkert ett 30 meters bloduppehåll där samtidigt jag hade gått åt sidorna lite för att se om han spårade mig eller klöven. Det gick saktare över det här partiet, men han spårade noga coh bra och definitivt inte efter mig. Man ser att han får jobba mycket mer när de har legat några timmar än när det bara har legat en timme. Så det är jätteroligt att se hur han använder hjärnan =)

Det andra spåret hade han lite mer problem med, eller bara ett egentligen. Han missade helt en böj på en myrmark och fortsatte rakt fram istället ca 20 meter.
Sen stannade han och tittade på mig.
Jag låtsades som ingenting och tittade upp i himlen.
Så fortsatte han igen men gick som bara i cirklar.
Stannade igen och tittade på mig.
Jag tittade bort.
Sen stod han säkert i 2 minuter och tittade på mig innan han förstod att han inte skulle få någon hjälp alls av mig. Upp med näsan i vädret, kolla läget, sen ner igen och mot spåret igen, och efter det gick det jättebra. Märkte på honom att han tyckte att det var långt och att han blev trött, men han är verkligen jätteduktig! Jag blir så stolt och förundrad över att hundar kan spåra så bra. Jag tycker att det ska vara omöjligt att hålla reda på! Kändes skönt att han också fick veta att om han tappar bort sig så får han reda ut det själv. Ska börja lägga med ännu längre liggtid så kanske vi kan ta anlagsprovet till våren. Skulle vara roligt.

Casper tog sitt jättebra också, fast han gillade inte att gå på myrmarken. den var ju så kall och blöt, så han tog lite omvägar för att undvika det djupaste vattnet, men återvände till spåret direkt sen. Sötaste Casper :)

När jag lagt alla spåren så fick skruttarna promenera lite. Hade kameran med mig också för en gångs skull =)



Fritz och favvopipen



Jag hinner först! Fritz hänger inte med i svängarna



Rör inte min pip!




Mina änglar. De ger mig så mycket!

Så gick priset upp :)

Idag har han varit duktig igen. Inga bakåtvolter och inga pölar än så länge. Han är så där ofta tycker jag. Ena dagen är han en ängel och andra så blir han till en tazmansk djävul! Men han är ju ändå Focus =)

Varför ska det bli vinter och tävlingsvila just nu för?! Allting gör ju så bra för mig och Fritz!! Jag har redan börjat kolla på momenten i tvåan, även om jag har bestämt mig för att ta ett LP1. Bara så att man är redo när man väl kommer upp en klass, för det ska vi bara göra! Låt det ta hur lång tid det vill.
Jag tänkte att jag skulle testa det där med att sätta en target i mitten av rutan, så nu har vi börjat träna på det och det går faktiskt riktigt bra. Vi har redan kunnat ta oss utanför köket och ut på gården, och han förstår fortfarande :)
Jag är så chockad över honom, det är som att Focus fört över en hel drös energi till honom. Det är underbart att se honom jobba, och när något vi tränat gått in så ser man på honom att han tänker "Yes, där satt den". Han var duktig innan Focus kom, men nu är han en stjärna!

Så det är så synd att tävlingarna ska ligga bokstavligen på is nu under vintern. Jag vill bara tävla. Jag älskar att tävla, har sagt det förr och säger det igen, men det är så roligt. Fjärilarna i magen, spagettibenen, det lilla skaket på rösten, adrenalinet....
Det är bara 2,5 tävlingar kvar i år. En utställning (som jag inte riktigt tycker räknas dock, jag vill visa vad vi lärt oss, inte springa runt och vara snygg, även om vi är rätt snygga båda två), en lydnadstävling och så en inofficiell agilitytävling. På tok för lite. Det blir som ett antiklimax när jag tävlat nästan varje helg under sommaren och alltid haft något att se fram emot.

Är det någon som förresten vet när SBK kommer ut med listan för nästa års tävlingar?!

Idag är han billig

Idag är första gången jag blivit riktigt irriterad på honom faktiskt.
Maria kom hem från en vecka i Gävle idag och då var det som att han hade glömt bort allt som har med rumsrenhet att göra. Idag har det blivit två pölar på samma dag.. och det är som att han bara vill kissa lite för att kissa. Jag hinner inte alls med på att han ens kan vara kissnödig. Suck.. jag uppskattar verkligen verkligen att Fritz är rumsren! Jag längtar till Focus är det, men det känns som att så fort man tagit sig en bit på vägen så blir det en massa olyckor på en gång. Åh, giv mig styrka! Aldrig mer valp på tredje våningen!
Sen har han varit helt utom all kontroll idag. Totalt sjövild! Från att igår gått jättefint i koppel och busat kontrollerat inne så gör han idag bakåtvolter i kopplet och springer runt runt runt hemma, upp i soffan, morra, ner från soffan, attakera stackars Fritz, upp igen, springa bakom kuddarna och ner igen och så börjar han om. Så gör han en pöl därimellan. Kände nu när jag kom ut från toaletten och trampade i den senaste pölen att han var nog ganska billig idag.

jag försökte också sätta mig ner med honom och lära honom något annat än sitt och ligg, för det kan han jättebra nu!
Tänkte att vacker tass inte skulle vara så svårt. Joho du! För han kan bara ligga nu!! Så fort jag stäcker fram handen till honom så slänger han sig ner på golvet och gnäller och skäller för att han inte får någon belöning. Fick uppbringa allt tålamod jag hade till att ignorera honom när han la sig ner, och till sluuuut fattade han! Gjorde två omgångar där han fick göra rätt, och sen slutade vi med lite brottning och mys.

Nu ska jag åter gå till att se lite på tv. Jag har stängt in mig på mitt rum så han ska få lugna sig lite innan vi ska sova (pipleksaken han har just nu skääääär i öronen, men nu ligger han åtminstone still och springer inte runt).

Sov gott!

Tandlös

Först måste jag tacka för alla grattulationer jag fått! Det värmer en massa ska ni veta =)

Jag har börjat läsa lite i "med sikte på 10an" om rutan. Det känns riktigt svårt och jag vill prata med lite folk också och höra vad de tycker är den bästa metoden innan jag sätter igång med projektet. Någon start i tvåan blir det ju inte än på ett bra tag, men jag måste förbereda mig mentalt =) Vad tycker ni är den bästa metoden och vad har ni för erfarenheter?

Lillskrutten har blivit stor också. Han har tappat två tänder i nederkäken. =) Örat som var lite snett tidigare har vikt sig framåt igen, men nu är de tyvärr inte lika symetriska som de var innan. Fick hjälp av min rumskompis idag att ta lite ståbilder på honom, så Sandra du får gärna säga hur du tycker att han ser ut och om det är något jag ska tänka på när jag ställer upp honom. Utställning har jag ju inte så stor koll på vad det gäller aussie (inte cocker heller för den delen och sanningen ska fram).

JJJAAAAAAAAAA!

Så jävla bra vi är!!! Så sjukt! Jag finner inga ord!!

Så här gick tävlingen moment för moment:

Platsliggning, 10:
Nemas problemas! Lugnt och fint, ingen som reste sig.

Tandvisning, 9,5:
Han blev så glad i domaren att han inte ville sitta riktigt. Därav avdraget, men det kan jag ta eftersom att han brukar vara lite resererad.

Linförighet, 8,5!!!!:
Vad ska jag säga? Han är skitduktig! Han ville inte riktigt vara med vid vänster om halt och så satte han sig lite sent, men va fan! Två poäng bättre än förra gången och superkontakt!!

Läggande, 8:
Lite segt, men ändå mycket bra, sen fick jag DK också. Jag tror att jag tittar bak för mycket :S Illa av mig

Inkallning, 10:
Så fin han är min skrutt! Full fart och massor med glädje!

Ställande, 7:
Lite segt här också och så DK för att jag tittade bak. Måste skärpa mig!

Apportering, 10:
Här var det ändå lite drama. Han höll apporten så löst att han höll på att tappa den, men det gjorde han ändå inte.

Hopp över hinder, 9:
Jättefint, men han satte sig inte först av någon anledning när han hoppat. Knasboll, men skitsamma!

Helhetsintryck, 10:

För den som inte är superbra på att snabbt räkna ut vad jag fick för poäng så fick jag 178,5!!!!! Förstår ni?! 178,5! Ett FÖRSTA PRIS!! Med farbror Fritz!!!
I mina tabeller som jag satt och pillade med veckan innan så hade jag räknat ut att jag kunde få 172 poäng om han var riktigt pigg och alert! Men det gick ju så mycket bättre än så!!

Jag kom dessutom 2:a av 11 ekipage (jämfört med 12 av 13 förra gången) PLUS att jag kom 3a i klubbmästerskapet (procent att möjliga poäng i alla klasser). Började tokgrina på prisutdelningen när jag fattat att jag kom tvåa. Jag blev så himla himla lycklig!!

JAG HAR VÄRLDENS BÄSTA HUND!!!!

Utgång och vägning

Igår så var Sanna och Ylva här och drack lite vin med mig. Riktigt trevligt. Lisa kom på slutet också. Hundarna låg utslagna under bordet och jag lyckades få en riktigt rolig bild på fyllehunden Focus =) jag har börjat ha kameran på vardagsrumsbordet, för när man sitter här så gör de alltid något roligt.
Den här kvällen tog jag mig faktiskt ut också! Så himla roligt det var! Jag dansade och dansade och dansade. Idag har jag så sjukt ont i fötterna, men det gör absolut ingenting. I slutet var det kanske 5 gånger fler killar än tjejer på dansgolvet. Behöver jag säga att jag trivdes? =)

Idag så vägde jag Focus också. Han vägde 11,3 kg. Han går verkligen upp mycket saktare än sin kullbror, men jag gör mitt bästa för att inte oroa mig =)
Jag började fundera över hans öron igår också. Ett har som fallit tillbaka. Det enda hänger fram som det alltid gjort, men nu har jag efter tips från Sandra tejpat det andra så att det ska komma fram. Får väl se om jag gjort det rätt.
Jag ska ta ståbilder på honom också när jag får någon som hjälper mig, för själv är det nästan omöjligt att ta på honom.

Måste berätta lite om Fritz och lydnadsträningen också. Igår så var jag och tränade på gräsytan nedanför min lägenhet och det gick huuuuur bra som helst! (Enligt mig 10or hela vägen;) Jag fick till och med pupblik av en man som förundrades över hur bra kontakt vi hade (jag har väl aldrig fått den kommentaren någonsin tidigare, men nu var det faktiskt befogat).
Jag försökte binda upp Focus medan jag tränade, men han gnällde och skällde så mycket så jag tränade platsliggning med fritz medan jag gick upp med Focusen. När jag kom tillbaka så låg han så snällt kvar =)
Jag försökte även få honom att ta pauser och lukta lite på vägkanten med han ville inte alls! Han tittade hela tiden på mig och vill jobba. Måste jag säga att jag är så stolt att jag håller på att svämma över? :D

Här kommer lite bilder från gårdagen


Bus med Ylvas Bodil.


Ylva försökte mys med Focus.. Inte helt lätt alla gånger..


Men till slut så =)


Sanna Drack ett passande vin =)


Focus hade druckit något glas för mycket.


Fritz joinade en stund senare.


Slagna hjältar..


Dageneftermys


Focus kan dock inte mysa så länge i sträck

Änkling

Jag är utan min änglar! Det känns så himla tomt. Jag börjar jobba kl 6 imorgon så min tredje ängel Erika tar hand om de små inatt.
Jag förstår inte hur man kan leva utan hund. Inga tassar som följer efter en när man går till köket, inga goa pussar när man lägger sig i soffan, ingen som bökar i buren då det ska sovas...
Tur att jag får tillbaka dem i morgon.
Jag måste ju hinna träna Fritz lite inför helgens lydnadstävling. Ska bli riktigt intressant faktiskt. Hoppas på ett andra pris den här gången. Lite måste man ju stiga med målen i alla fall.

1. 2a pris
2. 4 10or
3. ingen nolla
4. minst 7 på linförigheten

Nu är jag lite tuffare mot oss, men man måste ju öka svårighetsgraden lite =) mest orolig är jag för nr 3.. Vi har inte riktigt ställande och läggande under gång på våran sida, men jag ska träna korta studer imorgon, sen kanske vara någon snabbis på lördagen så han är pigg i huvudet på söndag.

Sen är det en liiiten orolighet för platsligget. Han brukar vara så taggad i början att när jag har sagt ligg så lägger han sig supersnabbt, sen sätter han sig igen lika fort =)Men några repetiotioner innan vi går in så ska det nog gå bra ändå. För ligger gör han. Idag bad jag en kvinna med en flat springa runt och leka med sin hund bara nån meter från honom och han låg så fint! Det är lätt hans starkaste moment och det känns faktiskt bra. Nu jobbar vi på kontakten =)

Jag måste ju försöka få upp linförigheten 0,5 poäng från förra gången i alla fall. Han håller längre nu så det borde gå (i teorin iaf).

Så 10or kan komma i platsligg, tandvisning, inkallning, apport, hopp över hinder. Dvs alla stillastående moment =)

Jag vet att jag är sjukt resultatinriktad, men det är så jag är. Jag kan fundera i dagar på vad jag skulle kunna tänkas få för poäng, göra tabeller och ändra och kolla, men går det inte som jag tänkt så blir jag inte arg som jag blev tidigare när jag simmade. Nu känner jag bara att jag vill träna mer på det som inte fungerade. Sen om det så skulle gå som jag tänkt blir jag hur glad som helst. Jag har bara lärt mig dämpa argkänslorna. Inte gladkänslorna =)

Jag vet att det här inlägget blev lite konstigt, men jag vill inte sova riktigt än och underhåller mig med annat. Börjar kl 0600 och klockan är väl nu 2330, men bara en liiiten stund till =)

Lite smått och gott

Kan ju börja med att visa upp en bild på yoghurten som fanns i kylskåpet. Dessa var populära balnd deltagarna på festen.



Sen kan jag berätta en rolig (eller ja.. lite både och) grej som Focus gjorde när vi hade lite annat folk här för någon dag sen. Maria gick i något blött och vi undersökte om det var en Focuspöl som hon hade trampat i. Det visade sig att det var en Focusflod! Han hade mest troligt varit jättekissnödig och försökt hinna till dörren och inte riktigt hunnit. Så han hade kissat en 3,5 meter lång(jag mätte) pöl från vardagsrummet till hallen. Långkissarn =)

Sen så frostade jag av frysen igår. Jag funderade på om den någonsin blivit frostad tidigare. Jag fick 3 stora degbunkar med is, snö och vatten ur det hela.

Före




Efter

Jag har växt!

Jag har växt!

Inte på längden och inte på bredden... okej, lite på bredden då om jag ska vara ärlig. Men jag har växt i mig själv!

Nu i början av oktober så är det ett år sedan som mitt förhållande med min föredetta sambo tog slut. Med honom så lärde jag mig tycka om att vara social. Före honom så höll jag mig mest för mig själv. Gömde mig när jag såg folk jag kände på stan, ville helst vara hemma på helgerna. Kom på någon lam ursäkt varför jag inte kunde vara med på olika saker. Jag var helt enkelt en enstöring. Jag tyckte om att vara hemma själv. Det var inget jag mådde dåligt över.

Mitt ex lärde mig att uppskatta värdet i att ha folk runt omkring sig. Under tiden vi var tillsammans så var det alltid folk hos oss. Hela tiden. Jämt. Och jag tyckte om det till en början. Allt eftersom tiden gick blev jag mer och mer bortprioriterad. Saker eller personer som var roligare att vara med än mig dök upp hela tiden. Jag ville verkligen inte hålla tillbaka någon, så jag sa snällt "det spelar ingen roll, far och gör det du vill".

Jag krympte.

Från att ha fått ett uppsving i självförtroendet så började det dala sakta med säkert. Jag orkade inte hela tiden göra mig till för att vara rolig. Jag kände mig som skit när jag märkte att han började stanna hemma av medlidande för att jag inte kunde hitta på något som i hans ögon var lika roligt som det han ville göra. Jag ville inte prata så mycket eftersom att jag trodde att det jag sa inte skulle vara tillräckligt intressant, roligt eller eftertänksamt. Det jag sa var ju tvungen att vara träffsäkert och slående för att jag skulle bli sedd och om jag hade tur prioriterad först.

Det fungerade inte eftersom att jag inte ville dämpa honom i det han ville göra, och han kanske kände att han inte ville lämna mig hemma och göra något annat. Känslorna tog slut och fanns inte längre, inte som de var i början. Så har jag fattat det i alla fall.

Nu ett år senare så står jag faktiskt på egna ben. Jag kanske inte har någon ny kille, men för första gången är det för att jag verkligen har känt efter vad jag vill ha. Jag har, utan att försöka få mig att framstå som kaxig, haft jättetrevliga killar som har tyckt om mig, men det har inte känts riktigt rätt. Förut tog jag det som fanns tillgängligt. Bara några dagar mellan förhållandena. Visst, det känns förjävligt att vara ensammen ibland, men samtidigt så är jag inte med någon som jag inte vill ha till 100% som det kanske varit innan i många fall.

Jag hann gå miljö och hälsoskydd ett år (under tiden med mitt ex) utan att våga säga något på föreläsningarna. Varför ska jag säga något?!.. det kan ju vara ointressant, dumt eller korkat.. nu ett år senare så säger jag det jag tycker, även om en del kan tycka att det låter konstigt. Jag skiter i det. Jag har växt! Jag vågar spela ut mer på redovisningar, jag törs säga emot om jag tycker att något är fel.

Även socialt har jag börjat våga säga mer. Mer som betyder något. Om jag tycker att någon är knepig i en situation så försöker jag säga det. Hur ska den andra annars veta att jag tycker det. Om man inte gör det resulterar det bara i skitsnack bakom någon annans rygg senare.

Anledningen till att jag skriver det här just nu är att idag på föreläsningen så var det en helt annan atmosfär i klassrummet. Vi gjorde forumspel (typ teater) och jag kände mig verkligen avslappnad och allting bara slog mig. Så började jag tänka efter hur länge sen det var som jag var "Johans Lisa". Det var ju passande nog ca ett år sedan. Nu är jag faktiskt "bara" Lisa, och det känns sjukt mycket bättre att kunna vara en egen person, inte vara en person genom någon annan.

Jag har mycket att tacka Johan för. Utan honom skulle jag inte ha den sociala kompetens jag har idag, samtidigt som jag nu fått jobba för att bli en egen människa. Ibörjan kändes det som att jag inte skulle klara mig som singel, men nu efter ett år så känns det som att jag ändå skulle klara ett till utan problem. Bring it on, och skulle det komma någon längs vägen så är det en bonus!

14 veckor, festligheter och bakissöndag

Då var helgen som jag längtat efter så mycket över. Jag kände att Focus kunde vara ensammen hemma i ca 3 timmar på kvällen så jag skulle få gå ut på krogen. Jag har verkligen saknat att dansa och bara släppa lös.
Vi började med att dricka vin, spela spel och prata ett ton skit hemma hos mig och Fritz och Focus blev partyhundar. Vi blev väl kanske 10 st i slutändan.
Focus revsönder ett mjukisdjur så det låg stoppning runt hela köksgolvet. Sen hade jag tagit med mig jättemånga yoghurtkoppar från jobbet också som folket ville äta (dessa låg på golvet sen när jag kom hem. Fritz är ju proffs på att skjuta ut stolar och hoppa upp och äta vad som finns på bordet).
Utgången blev väl inte riktigt som jag tänkt. Jag blev avvisad från stället vi skulle in på. Har väl aldrig hänt tidigare. Jag var ju riktigt städad. Grejen var att en vakt hade sagt till oss när vi stod och väntade på resten av gänget, att jag skulle hälla ut ölen jag drack (utanför kön) eller gå på andra sidan gatan. Jag valde det senare. När jag sedan skulle gå in så fick jag ett "du är inte välkommen här" i ansiktet. Jag fattade ingenting först men sen sa han: Du drack upp ölen.. Jag blev faktiskt rätt ledsen över det. Jag ville ju verkligen ut när jag nu äntligen hade chansen.
Vissa är verkligen griniga. Jag kände att det inte var värt att tjafsa så jag åkte hem istället. Mina pojkar låg och sov så gott på filtarna när jag kom hem så det hade gått jättebra!

Sen fyllde ju Focus 14 veckor i lördags. Han hade inte gått upp mer än 0,6 kg, så 10,8 väger han nu, men å andra sidan har han inte alls blivit lång och gänglig än, så hans växtkurva ser lite annorlunda ut från Coffeas.

Söndagen var jag lite seg på att ta tag i städningen. Det låg ju tussar och yoghurtkoppar över hela köket! Obligatosriska pizzan, sova från och till, och en kladdkaka hade inte varit dumt. Jag hade dock inga ägg, så det fick bli morotsdipp istället. Fast det var ju inte så illa det heller, sen vare ju nyttigare också.
Tog mig på en lång (i tid sett) promenad med jyckarna också...i regnet..=) Ska bli skönt när Focus blir lite större så man kan ta lite längre (i km) promenader och med lite fart =) Nu var det dock jättebra tempo. Det känns skönt att ha något att skylla på när man inte riktigt orkar gå fort.

Agilitytävling i Umeå

Jaha.. då var sista agilitytävlingen avklarad. Var bara en klass för mig som var officiell eftersom att jag gick upp i tvåan i hopp förra helgen.
Fritz gick stråååålande! Inga vida svängar alls och lyssnade jättebra.. så rev han ett hinder på raksträckan till mål :S Det är nästan alltid så med mig och Fritz. Det är alltid nånting som blir så där. Skitfel, men dock ändå fel och ingen pinne. Hade han lyft på fötterna hade vi vunnit med 8 sekunder i marginal och fått både en försäkring och en pinne... men ja, om inte om hade funnits hade alla varit champions! =) Vi tar det nästa år istället!

Nu ska både Fritz och jag duscha efter denna blöta kalla dag, men blir det intag av lite vin för en senare utång. =)
Lev och må!

Håll tummarna igen nu!

Sista agilitytävlingen för året. Håll nu tummarna för en pinne i agilityklass 1 idag!!

Återträff

Vädret i Umeå har varit helt enkelt underbart sen jag kom hem med Focus. Jag har kunnat räkna på en hand de dagar då det varit ruttet väder. Därför har jag inte gått tillbaka till lägenheten för att hämta kameran när jag glömt den och varit på väg på promenad. Nu ångrar jag det lite. Nu har nästan alla löv fallit till marken och det är ganska regnruskigt. Det är ju lite synd att man alltid ska vara efterklok, men man vänjer ju sig fort med saker som man tycker är bra.

Igår var jag och Lisa och tränar lite på klubben innan funtionärsmötet för tävligen i helgen. Vi körde lite agility och lydnad i regnet. Det gick faktiskt ganska bra ändå. Han bråkade lite i en box på agilityn och ville inte riktigt sätta sig ner vid halterna i lydnaden, men man såg ändå att han hade ett visst driv.

På mötet så var en tjej som inte är med i agilitygruppen där och lyssnade med sin schäfer. En gammal klasskompis från högstadet! Hur roligt som helst att träffa henne. Vi har inte umgåtts något i stort sett sen nian då vi var relativt tighta, så det kändes jätteroligt att träffa henne igen! Hon erbjöd sig dessutom att vara funktionär på tävlinge på lördag så man kan snacka lite till =) Det var dagens höjdpunkt!

Ska ta lite bilder sen så det blir lite liv i den här bloggen.