Focus

Ja du Sandra. Jag vette tusan om jag ska vara lite besviken på dig ;)
När jag skaffade Focus ville jag ha något att verkligen sätta tänderna i (självklart inte bokstavligt). Hunden jag har fått är i det närmaste otrolig. Jag har inte så mycket att jämföra med, och jag vet att han säkerligen kommer att få perioder så man funderar om någon har bytt ut honom, men nu är han... ja, helt underbar.
Här är några anledningar varför han slår mig med häpnad!

1.Jag har testat slalom med honom 3 gånger, varav den 3e var idag. Går jag bredvid honom på hans högersida och har sagt slalomkomandot så går han själv de 6 pinnar jag ställt fram!!! Utan hjälp!!

2. Inkallning är han inte långt ifrån att hitta position någolunda bra helt själv, och det är efter bara några försök.

3. Han är rumsren. I alla fall när vi är hemma. Är vi borta ger jag inte honom en chans än att gå till dörren eftersom att jag inte vill att han ska kissa inne hos andra.

4. Han har en av- och påknapp som är knivskarp. Går vi in så är det lugn lek för (jaja, inte jämt kanske, men 90%) och ute är det race som gäller om jag inte tränar med honom.

5. Går att avleda hur enklet som helst om han sett någon människa/hund han vill gå fram till.

6. ÄLSKAR människor. Han vill bara pussas med alla han för chansen på.

7. Leker anpassat. Är det en försiktigare valp han har framför sig så leker han lugnt. Är det en tuff terrier så kan han nog sätta emot lite extra.

8. Han har till och med börjat visa lite mystendenser. :)

Den enda som jag kanske har en negativ åsikt om är när han binds upp när jag ska träna med Fritz. Det är riktigt jobbigt, men som sagt, jag har gett mig fan på att det ska gå!

Här är en bild på honom när han fyllde 4 månader. Behöver fortfarande träna på att ställa upp honom, men ni får ta det för vad det (jag) är.



Tack så mycket Sandra. Han ger mig väldigt mycket glädje och skratt, och ihop med min farbror så är det en perfect match även om de är olika som natt och dag.



Nog med snack om Focus. Idag upptäckte jag en mindre trevlig sak. Jag tävlade agility den 4e aug. Idag när jag öppnade min garderob så luktade det ruttet, mögel och andra liknande trevligheter. Det visade sig att i västen jag hade hängt in i garderoben låg det en påse med gammal korv från tävlingen! Fy fasen vad det luktade illa. Fick vädra mina kläder också. Huvva. Måste vara bättre på att tömma fickorna hädanefter.

Första snön!

Idag kom den, eller säkert inatt. När jag skulle ut med jyckarna låg det ett tunt tunt lager med snö på asfalten. Jag studerade noga Focus reaktion, men fick inget tecken på att han ens märkte att det var nått på marken. Blev lite besviken.
Men sen efter en rusch plus tvärnit kom han på att det blev små högar av det vita när man tvärstannade. Och det kunde man äta upp!! Så hela morgonpromenaden har bestått att sprinterturer och tvärnitar :)

Nu ska jag fortsätta med min hemtenta. Har redan gjort 5/7 frågor på 1,5 dagar och den ska vara inlämnad på tisdag, så jag känner ingen stress :D

Playdate

Joanna skulle åka ner till Dalarna i bil med sin nykomling goldenvalpen Cosmo och ville att hans kulle vara lite trött. Så jag tog med mig mina jyckar och Katja sin rödtott till en fotbollsplan på universitetet och släppte lös kavalleriet.

Ni kan observera Fritz antenn på svansen. Han bli alltid stel när det är nya hundar, men han betedde sig bra ändå tycker jag. Han är ju inte så mycket för att leka.

Jag tog kanske 60 bilder under den timmen innan kameran dog, så ni kan får några stycken att titta på i alla fall.


den här bilden är mest för att man ska få se lite proportiner på honom.


Ursäkta, men vad har jag skaffat mig egentligen :D



Så här såg det oftast ut. Focus och Zindra röjer, Cosmo tittar på och Fritz leker tv-antenn med svansen.





Sötaste Cosmo


Tycker det är så roligt att man ser där han är tandlös :)


Cosmo är nästan 4 månader, Focus 4 och Zindra 5 :)



Cosmo lurpassar i gräset


Min älsklingsräv!



Hundviskarn Joanna

Ingen kommentar :)

Ja, hur ska jag börja egentligen. Jag är en öppen människa, kanske därför jag skriver det här, men jag tycker att det är så sjukt roligt (nu i efterhand). Gårkvällen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Men jag kör väl historian från början. (Ha i åtanke hela historian att jag inte druckit en droppe alkohol).

Besöket kom som väntat och vi hade riktigt trevligt. Så trevligt att besöket fick stanna över natten. Min kära rumskompis Maria hade lovat att hålla sig borta på kvällen och var därför inte närvarande.
Klockan var väl ungefär halv 2 när hon entrade dörren till lägenheten och fick genast två skällande vakthundar mot sig. Jag hade nämligen glömt att stänga dörren till mitt rum som jag alltid annars gör på kvällen.
Instiktivt så KASTAR jag mig upp från sängen och rycker tag i täcket och springer med detta och i övrigt enbart iklädd trosor för att hejda mina vilddjur. Nåja, ingen skada skedd. Sätter mig på sängkanten och känner hur jag får VÄRLDENS blodtrycksfall och börjar må rätt illa. Jag hör att Maria går in på toan och börjar låsa. Det var ungefär då jag kände jag var tvungen att vara FÖRST dit!
Slänger på mig en sidenkimono runt axlarna och skriker nått i stil med "UT FRÅN TOAN MARIA!!!"
Snällt så kliver hon genast ut och i mitt förvirrade sinne har jag fått för mig att jag ska göra Nr 2 istället för att kräkas, så jag drar ner trosorna och sätter mig på toan....... trodde jag..
Istället så ligger jag avsvimmad på golvet med både Maria och besöket över mig och försöker ta reda på om jag fortfarande lever. När jag väl fått ur mig att jag i alla fall är vid liv hör jag Maria den sötnosen som är så artig "hej, det är jag som är Maria förresten" till besöket (som förövrigt träffade Maria för första gången i kalsonger eftersom han bara rusat upp ur sängen när han hörde min duns.)
Så där ligger jag med trosorna på halvkant (de hade jag tydligen hunnit halvvägs med) och kimonon uppfläkt och blottar brösten och jag har en kille som jag inte känner speciellt bra och min stackars rumskompis över mig, samt att jag har två hundar som tycker att det är skitroligt att matte vill leka mitt i natten! Väldigt sårbar situation.
Inte nog med det. Då började jag må dåligt igen. Slänger mig över toalettstolen och kräks.
Efteråt satte jag mig på locket och hade huvudet så låååångt ner jag kunde, men blodet kom inte tillbaka till huvudet. Jag var likblek och kallsvettig. Tänkte tyst att nu får någon snart ta och ringa en ambulans för nu dör jag snart. Efter kanske en kvart kände jag mig stark nog att resa mig och lägga mig på golvet istället. Där låg jag ytterligare några minuter innan jag kvicknade till helt. Besöket skötte sig utmärkt och strök håret ur ansiktet och frågade lite då och då hur jag mådde.
Sen tillbaka i sängen så blev det hela lite pinsamt för mig eftersom att jag inte mådde tillräckligt bra för att bry mig just under själva händelsen. Fnitterattack. :)

Anledning till att det blev så där tror jag var en blandning av att jag vid den tidpunkten inte hade ätit på 10,5 timme, var i djupsömn, panik för att jag hade öppen dörr, förstod inte riktigt att det var Maria som kom och inte någon inbrottstjuv och att jag vill uppfostra mina hundar och hinna stoppa dem innan de hinner fram till dörren.

Nu i efterhand har jag skrattat sönder mina magmuskler och har kramp i mungiporna av allt flabbande när jag berättade det för mina klasskompisar (de närmaste). Jag ser bara allting framför mig. Stackars besöket som har en puls på 300 och Maria tror att jag har dött, ligger där och blottar mig för den som vill se och ser ut som ett spöke med två hundar som vill pussas med mig.

Ja, vad ska jag säga? :) Det blev inte riktigt som jag tänkt mig :) Jag hoppas jag inte gjorde ett alltför dåligt intryck på besöket och att bilden av mig på golvet inte kommer att förfölja honom resten av sitt liv =)

Kärt återseende

Igår hälsade min kompis Patrik från Ljusdal på mig. Historien med honom började när jag var 16 (dvs 6 år sedan). Jag var då en lunarstormtönt och hittade honom och några kompisar där och vi började prata evigheter i telefon. Ett regelrätt internetragg (fast iofs var det hans kompis Nils jag var intresserad av).
Nils och Patrik kom och hälsade på mig lagom till Piteå dansar och ler när jag var 17 år. Efter det har jag och Patrik hållt kontakt. Varit ner till Ljusdal två, eller om det var tre gånger och hälsat på, och Patrik har dykt upp på lite alla möjliga ställen. Pratat i telefon i timmar, och även om vi inte hörts av på 2 månader ibland är det som om vi hördes igår när vi väl pratar.

Nu jobbar han uppe i Vindelstrakten och skulle laga lastbilen här i Umeå, vilket resulterade att jag fick mig några timmar med honom. Lustigt att även om vi inte setts på över ett år nu, så jag vi ändå så avslappnade med varandra. Precis som om vi var med varandra dagligen. Det var riktigt roligt att träffa honom igen, så jag hoppas att hans lastbil går sönder snart igen ;).

Idag har jag tagit tag i Focus skällande när han är uppbunden, för jag SKA lyckas med att få honom tyst och lugn medan jag och Fritz tränar! Jag har gett mig fan på det!
Så i morse stod jag bara 1,5 meter från Focus och kastade boll och bara lekte med Fritz och han skällde som en galning bakom mig. Belönade direkt och lugnt när han var tyst. Det gick faktiskt lite lite bättre. Marginellt, men jag ser det som ett stort steg framåt. Känns bättre om jag leker med Fritz eftersom att det inte stör någon direkt träning.

Sen satte jag ut lite slalompinnar på gården och körde 4 pinnar med Focus. Han fattar nästan vad jag förväntar mig av honom nu. Vi ökar %-en av de gånger han gör rätt till kanske 80%.
Tog ut Fritz och så fort jag satte honom i fotposition blev Focus galen. Stod bara och väntade ut honom. Kan vara bra för Fritz med passiv kontaktövning också.
Till slut var han faktiskt tyst hela tiden när jag och Fritz var stilla, men så fort vi började röra på oss började han om igen.
Men återigen så blev det lite lite bättre efter ett tag. Avbröt träningen då och busade lite med båda två. Körde lite slalomingångar med Fritz och Focusen fick testa på 6 pinnar bara för att kolla, och jag tyckte att det till och med gick bättre än 4 pinnar. Körde 4 varv, varav han fixade 3 galant och det 4e med lite mer hjälp :) Jag blir så stolt över honom. Hjälper honom inte annat än med kroppen heller, så att han inte följer någon godishand.
Bättre på "stanna kvar" har han också blivit.

Det här blir nog bra det. Jag har jobbat till mig en stjärna och en var det redan från början. :) Så en guldstjärna till mig själv också för att jag har fått bättre tålamod :D

Ikväll får jag besök, önska mig lycka till ;)

Skön dag!

Idag har jag inte gjort många knop. Hade en enklare redovisning på förmiddagen och ni på eftermiddagen så följde jag med Jenny och Rask ut till klubben för att träna lite. Fritz och Focus hade vilodag eftersom att det blivit ganska mycket träning för dem på senaste, men följa med och hjälpa lite kan man ju alltid :)

Jenny körde lite uppletande och så gömde jag mig i skogen för att bli hittad.

Han uppför sig alltid bra när jag är med så jag vet inte om jag litar riktigt på det Jenny säger om att han är lite ofokuserad ibland ;)

Här är i alla fall lite bilder. Bad Jenny ta på mig och hundarna också så det syns att de faktiskt har en matte också =)


Familijen :)


Rask ska söka leksaker


Väntan mellan söken


Focus är nästan lika stor som Rask som är ca ett år =)


Suddig bild, men jag tyckte det var så kul att jag fångade Focus mitt i hoppet =)


Återigen en suggid bild, men det är inte så lätt när jag har en dålig kamera och de springer så fort =)


Bus med Rask

Utgång på NH och första vinterträningen

Jag och Sanna drack lite vin igår och pratade om livets allvar, gjorde oss fina, och cyklade i spöregnet till NH där vi har tänkt ta en öl och sen gå vidare till Corona. Vi satte oss vid ett bord med var sin kall och pratade ännu mer.
En kille kom och frågade om vi ville göra sällskap med honom och hans kompisar, vilket vi gjorde eftersom att vi är så artiga. Vilket trevligt och roligt gäng det var! Sånt där kan jag tycka är jättekul. Att bara fråga så där och så blir det klockrent! Sen att 2 av de 4 bodde på Nydalahöjd också var rätt kul.
Blev faktiskt lite småförtjust i en av dem.

Jag tog det väldigt lugnt med alkoholen eftersom att vi skulle frakta alla agilityhinder till Vindeln (ligger 5,5 mil utanför Umeå) dagen efter, dvs idag. Allting gick väl i stort sett utan större problem och vi körde vårat första vinterpass i ridhuset.
För mig och Fritz gick det väl lite sådär.. Han var så sjukligt taggad att han inte lyssnade alls utan bara tog det hinder som var närmast i en rasande fart i början. Sen efter han lugnade han ner sig och blev riktigt följsam faktiskt. Då är det roligt vill jag lova!
Gansterhunde Focus följde också med, och givetvis skällde och gnällde samt ylade han allt vad han kunde i början. Han lugnade ner sig lite efter ett tag, men det ekar ju så mycket i ett ridhus och jag höll på att tappa besinningen, så jag tog in buren i ridhuset och täckte för den och vips så blev det tyst på lillskiten =) Då la han sig ner och somnade med en gång.
Jag tog faktiskt ut honom och körde medan Fritz vilade. Jag lägger ner pinnarna på marken på hindrena för att han ska lära sig att det är mellan stöden och över pinnen han ska, och så kör jag lite tunnlar. Det roliga är att även om det inte är mer än 2-3 cm höga hinder så tar han som ändå ett skutt över dem :). världens raketfart genom tunnlarna och man ser att han tycker att det är roligt.
Tränade lite stanna kvar. Gick förvånansvärt bra med tanke på att det var så mycket liv och spring på sidan om.
Sen så tog jag lektion ett med slalom. Det gick faktiskt. Han gjorde ändå rätt 50% av gångerna på ett 4-pinnarsslalom. Jag tycker att man ser på honom att han blir stolt när han klarar. Han lyser som upp på något konstigt vis. Får fortsätta nöta lite här hemma också så får vi se hur det går nästa träning om ca 3 veckor.

Nu är jag helt slut och önskar att klockan var läggdags!

Ska kanske berätta också att nu när Focus fyller vecka, så väger han 12.1 kg, har tappat 7 tänder, älskar alla människor och hundar, och är klassad som rumsren i hemmiljö :)

Guldstjärnan Carin Nylander-Nygren!

Vi har en kvinna i Umeå BHK som är helt otrolig!! Hon är med och arragnerar, engagerar, fixar, donar, tar tag i saker och tar bilder på varje tävling. Jag hade ingen aning om att hon hade tagit så många bilder på mitt lilla stjärnskott.
Igår kväll fick jag mailat bilderna från sommarens tävlingar och träningar och jag fick mig mer än ett gott skratt. Så tack så hjärtligt Carin!! Du är mer än guld värd!
Focus må vara söt som socker, men inget slår faktiskt min lilla fladdermus!
Som ni ser på bilderna där han hoppar så han han ingen vidare hoppteknik (framförallt syns det på hoppet genom däcket där an oftast blir hängande en liten stund också), så det är ett litet under att vi tagit oss såå långt som vi gjort. Mitt hjärta svämmar över för min lilla gubbe när jag ser det här, så ta er tid och NJUT!!

Tand nummer fem!

Han kanske inte växer i storlek så fort, men tänder tappar han på löpnande band. Nu tappade just tand nummer fem. Min stora pojke!

Viltspårade idag också. Focus fick ett eget spår idag. Jag velade lite om jag skulle göra det eller inte eftersom att jag vill köra vanligt spår med honom sen, men eftersom att Fritz kan skilja på det så kanske Focus också kan.

Fritz har nog aldrig gått så dåligt sen han fattade grejen med viltspår. För det första var han omöjlig att rasta innan. Han ville bara tillbaka till spåret (som hade legat i 5,5 timmar). jaja tänkte jag och gick ändå.
Spårstarterna går inte så bra för oss i vanliga fall, men nu gick det åt skogen, eller rättade sagt tillbaka ut mot vägen igen. han snurrade bara runt en massa varv. Fick börja om helt och hållet och försökte vänta ut honom men det gick inte. Visade honom spåret igen och då satte han igång.
Efter ca 30 meter stannar han och kissar!! Jag röt med mig argaste röst och ryckte till i selen! Sånt där tolererar jag INTE när det ska jobbas!
Visade honom spåret igen, och då gick det hur bra som helst! Sen när bloduppehållet kom spårade han ca 8 meter av det sen tittade han jätte olyckligt på mig. JAg trodde att det var för att han inte visste vart han skulle så jag ignorerade honom. Då vek han av från spåret totalt och satte sig och bajsade.... ja, vad ska jag säga, det var ju mitt fel. Jag skulle ju ha rastat honom långt borta från spåret från första början..
Jaja, efter det så gick han mycket bra igen, hittade spåret i bloduppehåll även om han haft en liten paus =)

Focus däremot.. Sikken stjärna! Hans fick ligga i ca 30 minuter kanske och han luktade så noga noga på första blodet och slickade upp allt, sen förstod han allteftersom att man skulle gå framåt. Gick sina 30 meter hur bra som helst! Sen när han väl kom till klöven blev han nog så till sig att det var nära att han började springa och sprang över den och en massa cirklar runt, men vilket lycka när han hittade den! Svansen i 110 =) Kul ändå. Han kanske får gå anlagsprov till våren/sommaren han också =)

Nu är min mamma här och hälsar på över dagen/natten. Vi har käkat renstek och mandelpotatis och kladdkaka till efterrätt :) Sen hann vi dela på en flaska vin också. Känns som en bra uppladdning inför tentan imorgon ;) Focus tycker det är störtroligt att busa/bråka med mamma och jag tror inte att hon tycker något annat heller.
Fritz blev helt tokig när han träffade henne och hade det längsta hälsningsil jag har vairit med om, men nu håller han en rätt låg profil :)

Nu är det Greys anatomy!!

Blogguppenbarelse

Nu medan jag pluggar/väntar på att vilspåret ska ligga har jag efter många om och men har jag lyckats fixa så att alla kan kommentera min blogg utan att behöva skapa ett konto. Kanske på tiden =), men jag har inte rikitigt fattat mig på det, men som sagt. Nu ska det fungera, så nu förväntar jag mig att fler tar sig tid och skriva en rad till mig =)

Pokerhaj och hunddagis

Idag var jag och Jenny återigen och tränade med hundarna. Idag på klubben. Rask har haft lite problem med hundmöten och sånt sen han blivit på hoppad några gånger (och tonåring), men idag skötte han sig hur bra som helst! Han är så fin! Dock så glömde jag inte kameran. Det var allt nedpackad i väskan, men vips så hade vi varit där i nästan två timmar och solen gått ner och då kändes det onödigt att plocka fram den. blir ju ändå så dåliga bilder då.
Körde lite agility med Fritz. Var faktiskt ganska länge sen nu. Han var peppad som få och sprang lite hur som helt. Jag fattar inte hur jag ska få honom kring en klurig bana när han bara hoppar allt som står ivägen. Kör bara snäva kombinationer så han inte ska kunna dra lika mycket framåt som jag velat i klass 1.
Sen var det dags för lydnad. Linförigheten som varit vårat störta orosmoln fungerar fint nu tycker jag. Inte perfekt, men fint! Ställande under gång körde vi också, den här gången med en kastad boll bakåt (att han fått ett boll-ha-begär på senaste veckan är ett av alla mirakel som händer med honom för tillfället). Gick mycket bättre faktikst, men ja.. det är svårt ändå att få honom att tvärnita.
Vi stötte på ett problem också, som jag egentligen visste sen tidigare, men nu visade det sig extra mycket. När han har legat på platsliggning ett tag så sätter han sig inte på komando när jag kommer tillbaka. Tittar bara på mig.. Tränade mest det sen på hela kvällen, så platsliggning kan han uuuutan problem =) det är sättandet som är kruxet.

Sen direkt efter (eftersom att det blev längre tid på klubben än jag räknat med) drog jag och doggsen vidare till Karl och Jenny för att leka pojkerhaj. Vi var 17 st som spelade för en 50-lapp var. Jag åkte ut ganska tidigt om det nu var någon som inte trodde det redan från början =)

Vi hade samtidigt hunddagis där. Focus, Fritz, Stella (blandis mellan newfoundland, schäfer, labrador och rottis, 11 månader), Alfons (DSG, 4 månader) och Doris (blandis med bland annar karelisk björnhund 4 månader). Behöver jag säga att det var livat?! =)
Hundarna hade jätteroligt, och till och med Fritz som kan vara lite tjurig och stel skötte sig över förväntan. Återigen ett bra exempel på att han är fenomenal på platsliggning var att jag la honom i köket och valparna hoppade över honom, slickade honom i mungipan och var allmänt stökiga runtomkring. Han rörde inte en fena förrän jag sa att det var okej *stolt som en tupp*
Sen fick jag anledning att vara ännu mer stolt över honom också när han faktiskt gick fram och hälsade på alla killar utan att rygga tillbaka alltför mycket.
Sen Focus älsklingen lekte så bra och försökte verkligen hinna till dörren när han var kissnödig, men det hann bli en liten pöl på vägen, sen satt han och väntade på att man skulle ta ut honom. Jag skulle faktiskt se honom (peppar, peppar) som rumsren när vi är själva i lägenheten. Blir det mycket annat så händer det att han glömmer av sig, men ändå! jag är skitstolt!
Allt som allt på så många valpar så blev det faktiskt bara 2 pölar och en halv skvätt fastän det var så mycket lek. Inte illa pinkat va?! :)


Här kommer lite bilder från kvällen (då jag faktiskt tog fram kameran som var i väskan)



Fritz vill som alltid egentligen mest hem



Lillfritz och Storstella



Någon som är förvånad att det var mest killar (14 av 17) som spelade?



Björn



Focus och Doris in action



Sötaste Alfons!


Här är en länk till en trevlig tävling också =)
http://tricolordogs.wordpress.com/